Recipientkontroll

Vattendirektiv

EU införde ett ramdirektiv för vatten år 2000. Genom vattendirektivet har EU skapat ett helt nytt sätt att jobba med vattenfrågor inom unionen. 2004 infördes vattendirektivet i svensk lag. Målet i den första förvaltningscykeln är att alla vatten ska uppnå “God status” till 2015.

Vem gör vad?

När Vattendirektivet infördes i svensk lag bildades 5 vattenmyndigheter för att stötta och samordna arbetet. De fem vattenmyndigheterna är indelade efter Sveriges huvudavrinningsområden. Borås Stad tillhör Västerhavets vattenmyndighet.

Vattendirektivet arbetar i 6-års cykler. I varje cykel tas en förvaltningsplan fram och ett antal åtgärder formuleras för att nå målet “God status”. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet är fördelade på olika myndigheter.

För kommunerna finns sju åtgärdspunkter, men Jordbruksverket har sina, Länsstyrelsens sina och så vidare. Varje år i februari ska varje myndighet svara på hur arbetet med åtgärder i åtgärdsprogrammet har gått. Detta sammanställs av vattenmyndigheten som återrapporterar hela Sveriges arbete till EU.

Vattenråden skall arbeta med samverkan inom vattendirektivet. I vattenråden kan vem som helst vara medlem. Företag, förening eller privatperson. Syftet är att få en bild av ett helt avrinningsområde och samverka över kommun och länsgränser för att nå vattendirektivets mål.

För att nå “God status” i alla vatten behöver vi arbeta både över administrativa gränser men också samverka på lokal nivå med de som bor och verkar vid vattendragen.

Vattenstatus för Viskan